Utbildning ska minska klyftorna
Intervju med Fredrik Zimmerman och Annika Eclund
Glappet mellan pojkar och flickor ökar i skolorna, och vägen framåt är uppdaterad kunskap hos lärare.
– Skolan ska vara likvärdig och är det en grupp som så tydligt hamnar efter så behöver man diskutera varför och utifrån det börja lägga upp verkningsfulla lösningar på det, säger Fredrik Zimmerman, kursledare på Studentlitteratur.
Annika Eclund är elevhälsochef i Hjo kommun. Där har man satsat på att gå en utbildning hos Studentlitteratur som syftar till att aktivt arbeta för att pojkar inte ska hamna på efterkälken i skolan på samma sätt som idag.
– Även om resultaten förbättras i stort så ökar klyftan mellan pojkar och flickor stadigt från år till år. Utrikesfödda flickor har högre resultat än svenska pojkar. Man ser att klyftan ökar över tid, och det är ett nationellt problem, säger Annika Eclund.
Effekter i samhället
Enligt henne får klyftan i skolan långtgående konsekvenser.
– Det är i allra högsta grad en fråga om jämställdhet och de effekter det kommer att få i samhället. Det kommer att prägla och dela upp arbetsmarknaden framöver, säger Annika Eclund. Hon tycker att skolan har en skyldighet att åtgärda problemet med att pojkar lyckas sämre i skolan.
– Alla elever ska få möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Och här är det ju på kollektivnivå. Om en hel grupp hamnar efter då har vi som pedagoger och personal en skyldighet att möta upp det med kunskap.
Pojkar på gruppnivå behöver ett tydligare pedagogiskt stöd och ledarskap från lärare. Det är därför viktig att skolor får resurser till detta.
Tydligare stöd
I Hjos kommun har man gått Studentlitteraturs utbildning med Fredrik Zimmerman, som är fil.dr. i barn- och ungdomsvetenskap och lektor vid lärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Han forskar om könsnormer kopplat till elevers vardag och prestationer.
– Den grupp pojkar som har det allra svårast i skolan utvecklar ofta strategier för att undvika att göra uppgifter. Man vill skydda sin egen självbild, och inte visa att man inte kan. Är man i en miljö där man känner sig mycket sämre så mår man inte bra av det. Pojkar på gruppnivå kan bli utåtagerande och väldigt störande.
Enligt Fredrik Zimmerman är det i grunden ganska enkelt: pojkar gör uppgifter som de förstår. Så gör man uppgifterna begripliga även för pojkar så blir de gjorda.
–Pojkar på gruppnivå behöver ett tydligare pedagogiskt stöd och ledarskap från lärare. Det är därför viktigt att skolor får resurser till detta.
Ha checklistor
Fredrik Zimmerman ser två centrala problemområden: språk och studieteknik.
– Pojkar på gruppnivå har svårare med den språkliga förmågan, och att sätta in stöd där minskar sociala problem och ökar prestationen i alla ämnen. Och pojkar behöver mer stöd i att kunna ta hand om sina egna studier. Att lära pojkar studieteknik är en framgångsfaktor på de skolor där det fungerar bättre, säger han.
Att som lärare bli mer medveten om pojkars och flickors olika förutsättningar och problem kräver mer förarbete i undervisningen – men minskar efterarbetet, och gynnar alla elever, menar Fredrik Zimmerman.
– Ett exempel är att ha tydliga checklistor på vad man ska göra, att bryta ner uppgifterna i mindre steg. Det gynnar de som har det svårast men drabbar inte de som har det lättast.
Starta diskussion
I sin föreläsning fokuserar han på aktuell forskning på temat pojkar i skolan.
– Grunden i min föreläsning är att visa att pojkar inte väljer att misslyckas i skolan, utan får de det pedagogiska stöd de behöver så lyckas de. Det gäller att inspirera lärare att fundera över hur man kan hjälpa eleverna. Jag försöker att ge så mycket exempel som man hinner med från de skolor som lyckats förbättra sin situation för pojkar. Det finns ingen magisk medicin men jag hoppas att jag kan starta diskussionen för att hitta vägar framåt.
