Tre frågor till Pär Larsson och Jan Löwstedt

Författare till boken Skolledning som undervisningens metapraktik

Skolledning har traditionellt varit synonymt med rektor. Men i dagens skola utför många lärare ledningsliknande uppgifter som tidigare var förbehållet rektor. Vi har pratat med Pär Larsson och Jan Löwstedt, forskare vid Stockholms universitet, om vad denna utveckling betyder för en skola.

Ni skriver att skolledning är något mer än skolledarskap. Hur menar ni?

I dag utför förstelärare, arbetslagsledare, ämnesledare och andra lärare arbetsuppgifter som rektor tidigare var ensam om att ansvara för. Vi har sett att så många som 30 % av lärarna på en skola kan ha sådana mer eller mindre formaliserade ledningsuppgifter. Dessa lärare kallas ofta mellanledare och har i internationella studier visat sig vara betydelsefulla för såväl elevers resultat som skolans utveckling i stort. Skolledning blir med detta synsätt en funktion i stället för en person som varit utgångspunkten i tidigare fokus på rektors formella ledarskap.

Vad menas med undervisningens metapraktik?

Med det ökade antalet mellanledare, vars uppgifter handlar om att stödja, styra och utveckla undervisningen, kan man säga att en ny praktik har växt fram i skolor. Denna utförs av lärare som i sina roller som mellanledare bidrar till ledningsarbetet på en skola. Sammantaget utgör de således en metapraktik vars aktiviteter och processer avser att utveckla skolans pedagogiska arbete. Dock har vi i vår forskning sett att mellanledares praktik ofta formas i vad man kan kalla en stuprörsorganisation där de olika rollerna växer fram var för sig och oberoende av varandra. Möjligheterna till skolutveckling förbättras, menar vi, när den metapraktik som utförs av olika mellanledare är mer integrerad och samordnad. Något som också visat sig kunna påverka skolans resultat.

Vilken betydelse har denna utveckling för dagens lärare?

När allt fler lärare blir involverade i ledningslika uppgifter på en skola kan det skapa förutsättningar för en mer likvärdig verksamhet. Styrning och stöd blir begripliga och förutsättningarna för skolutveckling blir bättre. Ledningens legitimitet och möjligheter att påverka ökar helt enkelt när den pedagogiska personalen är involverad. Utövar det ledarskap i klassrummet som tränas under lärarutbildningen kan lärare därför behöva insikt och träning i den metapraktik som många kommer att utöva vid sidan om sin pedagogiska praktik.