Tre snabba frågor till Kennet Fröjd

Hej Kennet Fröjd. Du är den svenske författaren i den internationella trio, som skrivit boken Lärarens verktygslåda – Praktiska strategier för att hantera mångfalden i klassrummet.

Ni skriver inte om en undervisningsstrategi, utan om flera. Varför så många och varför just de som ni har inkluderat i er bok?

Alla vi tre författare har träffat lärare i många olika länder och mina författarkollegor har också båda jobbat flera gånger med skolor i Sverige. När vi tre pratade med varandra om vad vi tror lärare behöver så har vi gjort samma bedömning om vad lärare upplever vara de största utmaningarna. Sedan pratade vi med lärare i våra respektive hemmiljöer; Sverige, Storbritannien och USA. Vi fick då bekräftelse på att våra lärares främsta utmaningar i sin vardag verkar vara i stort sett likadana i flera länder. Vi kom nämligen var för sig fram till samma resultat, som också stämde väl med våra egna tidigare erfarenheter baserat på alla våra skolbesök och samtal med lärare. Då gjorde vi bedömningen att det fanns ett behov att fylla, en bok att skriva.

Sedan vet vi att det finns många evidensbaserade strategier lärare kan använda för att lyckas hantera sina utmaningar. Vi insåg också att ingen av oss behärskar allt som behövs, men att vi däremot tillsammans behärskar många strategier och har expertis inom det som behövs. Vi valde därför att samskriva allt och fokusera på nio strategier, som kan tillgodose lärarnas främsta utmaningar. Utöver själva undervisningen upplever också många lärare tidsstress. Vår erfarenhet är att lärarna älskar att undervisa, men riskerar att s.a.s. ”brinna i båda ändar” och ibland med en känsla av att tiden helt enkelt inte räcker till. Därför skrev vi också ett kapitel om time management.

Ni har ett annorlunda upplägg på boken jämfört med nästan alla andra böcker för lärare, vad innebär det?

Våra lärare har verkligen fullt upp i sin vardag. Våra erfarenheter är att många vill ha något de kan använda direkt snarare än att läsa teoretiskt om en evidensbaserad strategi och sedan försöka komma på hur den kan användas i klassrummet. Det tog vi fasta på. Därför är första delen av boken oerhört konkret. Utifrån 10 av de största utmaningar våra lärare upplever utvecklade vi tre scenarios med hög igenkänningsfaktor inom varje typ av utmaning. Sedan beskriver vi en lösning, som baseras på en (ibland på flera) av de evidensbaserade strategier, som ingår i boken. Totalt får lärare, som använder boken därför 30 konkreta verktyg de kan använda. Och poängen är att lärare inte behöver läsa en massa teori eller hela boken för att börja använda ett verktyg. Det räcker att läsa om ett scenario man känner igen sig i och lösningen till det. Sedan bara att använda direkt i klassrummet. I andra delen av boken följer all evidens i ett kapitel per strategi. Den här boken kan användas och läsas på många olika sätt.

Vi förstår att den här boken är till för alla lärare i grundskolan, men ser du och ni som författare också någon annan målgrupp för boken?

Ja, verkligen. Grunden när vi skrev boken var ju de utmaningar våra redan verksamma lärare upplever. Men alla som går på lärarutbildningar och snart ska ut och pröva sina vingar ser vi som en långsiktigt mycket viktig målgrupp. Vi ser alltså den här boken även som en VFU-bok för lärarstudenter. Innehållet kommer som mest till nytta när man som blivande lärare är ute och övar under handledning, d.v.s. har VFU. Det känns som klokt och främjande skaffa sig så många bra redskap som möjligt i sin egen verktygslåda redan under lärarutbildningen. Sedan hoppas vi så klart också att många skolledare läser boken. De kan få inspiration till olika prioriteringar de vill göra ihop med sina lärare på sin egen skola.