Tre snabba frågor till Philip Runsten och Andreas Werr

För den som inte läst första upplagan av boken, vill ni kort berätta vad kollektiv intelligens är och varför det är viktigt?

Det vi i boken avser med kollektiv intelligens är en organisations – eller grupps – förmåga att utnyttja sina medlemmars enskilda kompetenser och erfarenheter för att handla mer intelligent. Detta har blivit en viktig framgångsfaktor eftersom organisationer har blivit allt mer specialiserade. Kollektiv intelligens uppstår då när specialister, dvs människor med olika kunskaps- och erfarenhetsresurser, använder och kombinerar sina olika kunskaper för att lösa uppgifter i organisationer. Eftersom stora organisationer egentligen består av tusentals sådana samarbetstillfällen varje dag kan man säga att den genomsnittliga förmågan att skapa kollektiv intelligens i alla dessa samarbetstillfällen är organisationens viktigaste förmåga. Boken handlar om hur samarbete och kunskapsintegration mellan människor fungerar och hur man kan påverka denna förmåga hos individer, i grupper och i organisationer. 

Vad har hänt på området sedan den första upplagan (2016) och vad är nytt i boken?

Sedan den första upplagan har forskning fortsatt öka vår förståelse för gruppers – och organisationers – kunskapsintegration och intelligens. Resultaten fortsätter att bekräfta betydelsen av två nyckelfaktorer för kollektiv intelligens. 1) Gruppens kommunikationsmönster, dvs hur deltagarna pratar till varandra, och kanske ännu viktigare, hur de lyssnar på varandra och 2) deltagarnas relationer till varandra.

Sedan första upplagan har vi också haft möjligheten att testa våra idéer i ett antal organisationer vilket har gett oss viktiga insikter och nya frågor. Det är framförallt tre aspekter vi har utvecklat i den 2a upplagan av boken som en följd av detta. För det första har vi lagt till ett kapitel som diskuterar vad kollektiv intelligens innebär för organisationer och hur denna påverkas av organisationens strukturer och styrsystem. Det är en mycket viktig fråga, eftersom dagens styrformer många gånger, oavsiktligt, hindrar och motverkar intelligent beteende. För det andra har vi lagt till ett kapitel där vi föreslår en arkitektur för hur man kan skapa ett systematiskt arbete för kollektiv intelligens i en organisation. Vi kallar det för en träningsfilosofi för kollektiv intelligens. Slutligen har vi också arbetat in en kopplingen mellan gruppers intelligens och deras medlemmars hälsa. Ökad komplexitet är inte bara ett problem för organisationer, utan kanske ett ännu större hälsoproblem. Vi visar att förmågan att kunna orientera sig och hantera stress i dagens organisationer bygger mycket på fungerande samarbeten på gruppnivå. Det är i direkt samarbete med andra medarbetare och chefer som den förmågan skapas. Därför blir även individerna i våra alltmer komplexa organisationer beroende av att samarbetsskickligheten ökar. 

Vilket är ditt främsta råd till den som vill utveckla sin samarbetsskicklighet och bidra till gruppens/organisationens kollektiva intelligens?

Att läsa vår bok. Det låter lite självbelåtet, men det är faktiskt just goda idéer för detta vi har försökt sammanställa i boken. Vi presenterar vår egen och andras forskning om vad det innebär att vara samarbetsskicklig i moderna kunskapsintensiva organisationer, hur man kan använda en enkel modell som minnesregel för att arbeta med samarbetsskicklighet, och vilka verktyg som finns för att påverka olika aspekter av samarbetsförmåga. Bland de konkreta verktygen vill vi särskilt framhålla s.k. team debriefs. Det är en mycket enkel idé, men förmodligen det mest effektiva sätt som finns att utveckla både grupper och individers samarbetsskicklighet. Det innebär att man i de arbetsgrupper man är del av regelbundet diskuterar själva samarbetet. Alltså inte uppgiften och dess utmaningar, utan hur man arbetar tillsammans och tar tillvara varandras erfarenheter och kompetenser. Det kan man diskutera på oändligt många olika sätt. Inga alternativ är egentligen fel, utan bara möjligen mer eller mindre effektiva. Så om gruppen bara sätter i gång med att prata om sitt samarbete så är man igång. Forskning visar att denna enkla åtgärd i genomsnitt ökar prestationsförmågan hos både grupper och individer med 20-25%. Det är inte så konstigt egentligen. Eftersom arbetslivet har blivit mycket svårare så blir det viktigare att prata om och utveckla detaljerna i hur man arbetar i denna miljö.