Tre snabba frågor
till Birgitta Kennedy

Varför blev det viktigt att skriva en bok om värdet av gemensamma ställningstaganden till utbildning och undervisning i förskolan?

Eftersom vi alla arbetar i olika delar av Rosengård i Malmö, ett av landets mest socioekonomiskt utsatta område som även är fyllt av kraft och energi blev begrepp som likvärdig och en värdig förskola för alla barn avgörande. Som vi beskriver var skillnaderna stora mellan förskolor och mellan arbetslag/barngrupper. Vi var eniga om att vi behövde formulera gemensamma värdeställningstagande och tydliga stödstrukturer för att försöka skapa hög kvalité på samtliga förskolor, i samtliga barngrupper. Gemenskapen kring värde, organisation, stöd och innehåll blev en stark sammanhållande kraft för många av oss och gjorde skillnad för barnen och var ledningsgruppens kompass för vad som behövde göras.

På vilket sätt tänker du att tillsammanshetens pedagogik gör skillnad för barn, pedagoger och ledning?

Jag tänker att tillsammansheten står i skarp kontrast till dagens individualiserade samhälle. Tillsammansheten är en hållning till att utforska, uppleva och lära tillsammans. Där vi förstår hur vi är ömsesidigt beroende av varandra. Att det blir intressantare och mer meningsfullt om vi hjälps åt på olika sätt. Att jag behöver andra för att lära mig mer. Som Maria och Matilda skriver i kapitel 8 händer det något med både barn, pedagoger och ledning om tillsammansheten får kännas i kroppen. Vår demokrati behöver barn, pedagoger och ledning som får uppleva och skapa den känslan.

Vad menar ni med att värdesätta de små stegen? Går det inte att också ta stora steg i en utvecklingsprocess?

I vårt utvecklingsarbete behövde vi både skynda fort och gå långsamt och det var därför viktigt för oss att värdesätt alla små steg som togs för att de flesta skulle känna sig delaktiga i allt som hände. Varje förskolas, arbetslags proximala utvecklingszon behövde vi ta hänsyn till men även våga skynda på och utmana utbildningen eftersom vi ansåg att varje barn har rätt till en meningsfull tid på förskolan. Men för att utvecklingsprocesserna ska bli hållbara över tid gällde det för oss att värdesätta de små stegen och synliggöra dem på olika sätt.