Låt fantasin flöda och föreställningen börja – nu kommer nya upplagan av boken 7 vägar till drama

Intervju med Kari Heggstad och Katrine Heggstad 

Lek och drama är nära besläktade i förskolans värld, menar forskarna Kari Heggstad och Katrine Heggstad, som nu kommer med en ny upplaga av den uppskattade boken 7 vägar till drama. Men det finns en viktig skillnad på lek och drama. 

– Barn leker ensamma eller med andra. När det gäller drama är det den vuxne som bär huvudansvaret, som förbereder och bjuder in barnen till ett imaginärt universum, säger Kari Heggstad. 

– Fantasi är ett nyckelord. Vad kan vi föreställa oss? Hur kan vi tillsammans gå in i en föreställningsvärld och utforska den? fortsätter Katrine Heggstad. 

Den första upplagan av 7 vägar till drama kom ut 1998 och togs väl emot. Sedan dess har boken reviderats, översatts till flera språk och läsarna har blivit allt fler. 

Boken är en typ av handbok där teori och praktik blandas och här finns många praktiska exempel för att ge inspiration. 

– Drama i förskolan eller skolan kan växa ur vad som helst. Kanske kikar ni på en tavla och börjar spinna en historia runt den? Låt fantasin flöda och ge dig hän som pedagog, säger de. 

Författarna menar att barn i förskolan och elever i skolan gynnas av drama. 

– Genom fantasin ser vi fler perspektiv och kan utveckla empati och förståelse för varandra. Drama bygger på kollektiv interaktion. Barnen kan genom kollektiva dramaprocesser upptäcka nya lekteman och nya lekkompisar. Kollektiva processer kan stimulera den sociala miljön så att barnen lär känna varandra bättre, säger Katrine Heggstad. 

De menar att drama kan användas till att utforska allt möjligt, som språk, religion eller naturvetenskap. 

– Iscensätt olika situationer och dilemman och utforska dem genom drama. Låt barnen undersöka hur det är att vara kaniner eller utforska olika historiska skeenden genom drama, säger Kari Heggstad. 

I den svenska upplagan har Ann S. Pihlgren, filosofie doktor i pedagogik, anpassat texten för att passa svensk förskola och skola. Hon menar att dramapedagogik samspelar väl med läroplansuppdragen att undervisa och åstadkomma lärande. 

– Drama tas upp som en del i samtliga läroplaners arbetsformer för upplevelse-baserat lärande, så det samspelar bra. 

I förskolans läroplan är det också en av de skapande uttrycksformer som barnen ska möta under förskoletiden, säger hon. 

Vad är dramapedagogikens bidrag vid sidan av andra didaktiska element i förskolan? 

– Drama i förskolan är ett viktigt didaktiskt element, eftersom små barn behöver leva och leka innehållet för att förstå det. Genom att dramatisera böcker, händelser och känslor sätter sig förståelsen både i knoppen och i kroppen. På så sätt blir lärandet befäst och hållbart, säger Ann Pihlgren.