Barnkonventionen blir svensk lag
– så påverkas vi

1 januari 2020 blev barnkonventionen likställd med annan svensk lagstiftning. Vad innebär det rent praktiskt och hur påverkar det alla som arbetar med barn i förskolan och skolan? Barnrättsjuristen Marie Lundin Karphammar reder ut begreppen.

Redan 2010 antogs en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som ett led i att närma sig principerna i barnkonventionen. Behövs det verkligen ytterligare lagstiftning? Marie Lundin Karphammar är barnrättsjurist, utvecklingsledare i Simrishamns kommun och författare till boken Implementering av barnkonventionen – med hjärta och hjärna. Hon förklarar:

— Många barn mår dåligt idag för att de inte känner sig viktiga och värdefulla. I och med att barnkonventionen blir lag blir vi vuxna skyldiga att se barn som kompetenta individer och hjälpa dem att göra sitt sammanhang begripligt. Det är egentligen hela syftet med att göra barnkonventionen till svensk lag: att stärka barnens rättigheter och se dem som kompetenta individer med rätt till inflytande, menar Lundin Karphammar.

— Och delaktigheten är en rättighet, inte en skyldighet. Ibland behöver barnen skyddas — men de ska då även skyddas i sin delaktighet. Om deras åsikter inte tas in eller beaktas, ska de få veta varför. Så vad är det exakt som man förväntas göra annorlunda från 2020?

— Dels krävs det att varje skola och kommun utbildar sig om vad barnkonventionen innebär och sedan behövs en flerårig handlingsplan för implementering, inklusive pedagogiska verktyg. När vi gör förändringar för barn i förskolan och skolan ska vi göra en barnkonsekvensanalys, en prövning av barnets bästa. I klassrummen ska vi involvera barnen, fråga om deras åsikt och återkoppla kring deras delaktighet.

Eftersom alla organisationer behöver utveckla olika saker bör det finnas specialister som kan införliva barnrättsfrågorna i det systematiska kvalitetsarbetet.

— I Simrishamn har vi ett barnrättsteam, barnrättsgrupper och en inflytandegrupp som lyssnar in elevers synpunkter. Alla som arbetar med barn bör också utvärdera hur de arbetar och göra barnbokslut varje år. Frågan om barns delaktighet i samhället måste hanteras och bygga in i systemet. För att klara det här behöver vi reflektera och diskutera med varandra — och för det måste vi skapa forum för reflektion.

Överlag tycker hon att det är på tiden att barnkonventionen blir lag. Hon tror att det kommer att påverka hur vi ser på barn i framtiden.

— Man kommer nog att ta barn på allvar i större utsträckning. Domstolarna kommer att skapa rättspraxis och tillsynsmyndigheterna är skyldiga att se efter hur lagarna efterlevs.

Hennes egen bok och de utbildningar hon håller fungerar som ett bidrag i den processen.

— Vi klarar inte det här utan att dela erfarenheter med varandra Den största förändringen i och med lagändringen menar hon ändå handlar om själva synen på barn.

— Vi förflyttar oss nu och vi är redo. Vi ska bli ännu bättre på vår barnsyn. Att barnkonventionen blir lag betyder att vi är beredda att jobba för den. 2020 sätter vi i Sverige ner foten och vi ska visa hela världen att vi gör det.