Varför begår människor brott?

Förord till andra upplagan     9

Författarpresentation     11

1 Introduktion: färdkost och karta      13

2 Anomi och sociala påfrestningar     27

Mertons anomiteori     28

Vidareutvecklingar av Mertons anomiteori     35

Statusfrustration och motkulturer     35

Legitima och illegitima ­möjlighetsstrukturer      36

Konkurrens, stegrade förväntningar och relativ deprivation     38

Institutionernas betydelse för utvecklingen av anomi     41

Sociala påfrestningar      46

Sociala påfrestningar och ”generell strainteori”      46

Varför är vissa sociala påfrestningar mer kriminogena än andra?     52

Sociala påfrestningar och stödfunktioner     56

Varför tenderar ungdomar och män att begå fler brott än andra?      58

Agnews teori och empiriskt stöd     60

Övergång     60

3 Social inlärning av kriminellt beteende     63

Teserna om särskiljande anknytning     63

Manschettbrottslighet (white collar crime)     67

Neutraliseringens betydelse     69

Kritiken mot teorin om särskiljande anknytning     75

Utveckling av den sociala ­inlärningsteorin     78

Teorins status     82

Bäring på könsskillnader?     84

4 Kontrollens betydelse     87

– sociala band, låg självkontroll och social ­des­organisation

Sociala band     88

Åldersgraderad informell social kontroll, vändpunkter och kognitiv transformation     94

Låg självkontroll, risk­preferenser och spännings­sökande      100

Social desorganisation och kollektiv självförmåga     109

Övergång     114

5 Samhälls­reaktionens inverkan     119

Edwin M. Lemert och stämplingens faser     119

Howard S. Becker och avvikelsens sociologi      123

Likheter och skillnader mellan Lemert och Becker     126

Framgångsrika vidare­utvecklingar     128

Kritiken och stämplingsteorins renässans     133

”Krimmigrant” – en ny typ av brottsling?      137

6 Fysisk miljö, rutin­aktiviteter och rationella val     141

Tre inriktningar     141

Design mot brottslighet     142

Kritik och utveckling     146

Leder CPTED till färre brott?      149

Inflytande och tillämpningar      152

Rutinaktivitetsteorin     153

Den brottsliga gärningens minimikrav     153

Ger ändrade rutinaktiviteter färre brott?      159

Allas vårt ansvar     161

Vilken fråga besvarar rutin­aktivitetsteorin?      163

Rationella val inom kriminologin     163

Bakgrund     163

Brott och straff i ekonomiska termer     166

Rationella beslut med tanke på situationer      167

Den rationella valteorins särdrag     170

Utvärdering av rationell valteori     172

Rationell valteori för ekonomisk brottslighet     176

Moralen som vattendelare      178

Invändningar och försvar      180

7 Sociala konflikter och makt­förhållanden     187

Konfliktteori och dess grundläggande drag      188

Klass, kapitalism och marxistiska perspektiv     199

Genus, patriarkat och feministiska perspektiv      206

Etnicitet och kulturgemenskaper      216

Avslutning     226

8 Epilog: kriterier för en bra teori     231

Likheter och skillnader mellan orsaksförklaringarna (teorierna)     236

Push och/eller pull      238

Observatörens iakttagelse eller subjektets förståelse?     239

Egenheter hos samhälls- och ­beteendevetenskapliga teorier     240

Vilken teori är bäst?     243

Litteratur     247

Personregister     275

Sakregister     277